Föreningen/styrelsen har mottagit ett mejl från Thomas Franzén och ett brev från Stefan Kasikowskis juridiska ombud Stefan Fagerholm
(Se mejl och brev på denna länk)
Styrelsen anser att både mejl och brev är i många punkter helt felaktigt.
Vid konsultation har vi fått följande svar
Kort sagt: mycket av det han påstår låter väldigt bestämt – men är juridiskt tveksamt eller direkt fel, särskilt kring “äganderätt”, servitut, avgifter och protokoll.
1 - Vad han egentligen hävdar
I mailet gör han i princip fyra saker:
- Påstår äganderätt till stora stenbryggan, trädäcket, sin bryggplats och sjöbod.
- Påstår att föreningens beslut och protokoll är ogiltiga, bl.a. för att han inte fått justera protokollet och för att överenskommelser “strider mot lagen”.
- Påstår att olika avgifter är olagliga/ogiltiga.
- Påstår att styrelse och stämma inte får besluta något som rör stenbryggan utan hans godkännande.
Det är viktigt att skilja mellan:
- Äganderätt till mark/brygga (fastighetsrätt)
- Rätten att använda bryggplats (arrende/servitut/föreningsrätt)
- Medlemskap och beslut i föreningen (ideell förening)
Han blandar ihop allt detta rätt friskt.
2 - Äganderätt till brygga på annans mark
Utgångspunkten i svensk rätt:
- En brygga är normalt ett s.k. fastighetstillbehör, alltså en del av den fastighet där den ligger. Det gäller t.ex. brygga, pir, mur, byggnad o.s.v.Lagen.nu+2vesterlins.se+2
- Det betyder att bryggan i normalfallet tillhör markägaren, inte den som råkade betala materialet eller snickra.
Det går att ordna undantag, t.ex.:
- Byggnad/anläggning på ofri grund (någon annan än markägaren äger anläggningen, via avtal).
- Servitut som ger en viss fastighet rätt att använda en brygga på annan fastighet.vasaadvokat.se+1
Men: det kräver avtal/servitut eller tydlig särskild reglering. Det räcker i allmänhet inte att säga “vi byggde och betalade, alltså är den vår”. Tvärtom brukar man förklara för lekmän att bara för att man bekostat en brygga på annans mark betyder det inte att man äger den i juridisk mening.Lawline+1
Så hans formulering:
“Enligt svensk lag tillhör bryggan de som byggt och bekostat bryggan…”
…är i princip raka motsatsen till huvudregeln.
I ert fall:
- Ni arrenderar marken där stenbryggan finns.
- Det talar starkt för att stenbryggan i grunden följer markägarens fastighet, om inte arrendeavtalet eller annat avtal säger något annat.
- Trädäcket ovanpå kan möjligen ses som en byggnad/anläggning på ofri grund (alltså lös egendom) – men det kräver stöd i avtal/historik. Det är inte självklart.
Din spontana bild – att han möjligen äger virket men inte stenfundamentet/marken – är juridiskt betydligt mer rimlig än hans påstående att han “äger stenbryggan” bara för att hans föräldrar varit med och byggt den.
3 - Föreningens rätt att bestämma över bryggplatser
En bryggförening är nästan alltid en ideell förening. För sådana finns ingen detaljerad speciallag, utan man utgår från praxis: medlemmarna är bundna av föreningens stadgar och beslut, så länge de inte strider mot tvingande lag eller grundläggande rättsprinciper.Lagen.nu+1
Det betyder i praktiken:
- Har ni i stadgar eller beslut bestämt hur bryggplatser fördelas, avgifter tas ut, hur man får bygga/bygga om – så gäller det för alla medlemmar, även honom.
- Att han har lagt pengar och arbete på trädäcket ger honom inte automatiskt veto mot föreningsbeslut.
- Om en medlem bygger om brygga på arrenderad mark utan föreningens och markägarens tydliga godkännande kan det dessutom finnas problem mot strandskyddsregler m.m., och i värsta fall måste otillåtna bryggor rivas.Lawline+1
Hans påstående:
“Styrelsen beslutar inte om fördelning av bryggplats för stenbryggan!”
…är inte ett juridiskt argument utan en åsikt. Om stadgar/årsmötesbeslut säger att styrelsen fördelar alla bryggplatser, så gäller det oavsett vad han tycker.
4 - Servitut och “bryggplats följer fastigheten”
Han skriver om Carlbergs fastighet:
“Bryggplatsen följer inte fastigheten! Om servitut inte finns övergår bryggplatsen till Stefan och mig.”
Här är flera fel samtidigt:
- Om bryggplatsen ska följa fastigheten krävs typiskt ett servitut (eller annan liknande rättighet) som är knutet till fastigheten och – helst – inskrivet i fastighetsregistret.vasaadvokat.se+1
- Att det finns foton på bryggan i en försäljningsannons är inte i sig bevis på servitut eller äganderätt.
- Om det inte finns servitut, betyder det absolut inte att bryggplatsen “övergår” till honom och Stefan. Snarare TVÄRTOM: då finns det i grunden ingen fastighetsanknuten rätt alls, utan frågan är vad arrendeavtal/föreningsstadgar säger.
Så det är utmärkt att du låter honom “kolla servitut” – men ni bör kräva konkreta handlingar (servitutsavtal, utdrag ur fastighetsregistret), inte bara hans tolkning.
5 - Årsmötesprotokoll och justerare – “därmed gäller inte protokollet”
Han hävdar:
“Jag utsågs som justerare men har inte fått undertecknat protokollet… Därmed gäller inte protokollet!”
Så fungerar det normalt inte.
- Protokollet är ett bevismedel för vad som beslutats, inte själva beslutet.
- Att en justerare inte hunnit/velat skriva under kan vara ett formellt fel, men gör inte automatiskt besluten ogiltiga. För ogiltighet krävs i regel grova formfel eller att beslutet uppenbart strider mot lag/stadgar på ett sätt som påverkat utgången.
- Däremot har man i normal föreningspraxis (liksom i aktiebolag, bostadsrättsföreningar m.m.) rätt att få en avvikande mening noterad i protokollet, om man reserverar sig.Rättsakuten+1
Så:
- Om han valts till justerare och inte fått möjlighet att justera kan man diskutera brist i rutinerna – men det innebär inte automatiskt att “protokollet inte gäller”.
- Ni kan också besluta att komplettera protokollet med hans reservation/protokollsanteckning i efterhand, utan att besluten upphör att gälla.
6 - Medlemsavgift, funktionärsersättning m.m. – “ogiltiga avgifter”
Han skriver:
“Föreningen kan bara ta ut avgifter som är godkända enligt svensk lag men det är inte medlemsavgiften och avgift till funktionärer och andra avgifter, dessa är ogiltiga…”
Här är huvudregeln:
- En ideell förening får ta ut medlemsavgifter och andra avgifter om det framgår av stadgar eller i behörigt fattade beslut (t.ex. stämma).Lawline+1
- Så länge avgifterna inte strider mot tvingande lag (t.ex. diskriminering, oskälighet i konsumentförhållanden o.s.v.) är det helt normalt att ha
- medlemsavgift
- bryggplatsavgift
- ev. avgift till funktionärer/administration.
Så hans generella påstående att dessa är “ogiltiga enligt svensk lag” stämmer inte. Frågan är i stället:
Är avgifterna beslutade på rätt sätt enligt stadgarna? Om ja, så är de bindande för medlemmarna.
Att fakturan är ställd från ett företag och inte från föreningen kan vara en praktisk/moms-/formaliafråga som ni behöver se över – men det i sig gör inte beslutet om avgifter ogiltigt.
7 - “Alla kommande beslut som påverkar stenbryggan måste jag godkänna”
Han skriver:
“Alla eventuella kommande beslut … som påverkar stora stenbryggan måste jag godkänna som ägare för att vara giltiga!”
För att det ska stämma krävs i princip att:
- Han verkligen är ägare till anläggningen i juridisk mening (vilket är högst oklart, se ovan), och
- Det finns avtal mellan honom, föreningen och gärna markägaren som ger honom sådan vetorätt.
Jag ser inget i hans resonemang som visar det. Tvärtom:
- Bryggan ligger på arrenderad mark som ägs av någon annan.
- Föreningen har sannolikt rådighet enligt arrendeavtalet.
- Utan tydliga avtal kan han inte ensidigt ställa bryggan “utanför föreningen”.
Att han deklarerar “Stora stenbryggan står utanför bryggföreningen!” gör det inte juridiskt sant